Jenni's artikel en gång till, då en del föll bort senat.

Nu vill jag bara fråga en sak för jag är nyfiken på hur mina kollegor resonerar om saker och ting.



Vad anser ni om HD:C? Jag ser ju att Jenni använt en tik med HD:C och vad motivet är till det??



Ha en bra dag!

ja jeg har anvendt en tik med HD:C, for det første er hun også HD undersøgt efter den amerikanske pen-hip metode og med prima resultat, altså ingen løshed, og dernæst anser man i danmark ikke C for hoftledsfejl og dernæst er hun en ganske fin tik på mange andre områder, og som mange ved, så er det uhyre svært at få en gårdhund avlsgodkendt i danmark, den skal være meget meget fin for at få lov at avle med stambog, den skal igennem en meget streng skønhedsbedømmelse, så mange hunde bliver aldrig godkendt til at få afkom med stambog, men embla er fin nok, og sidst i danmark bliver stort set ingen gårdhund HD røntgnet, langt de fleste røngtnede er mine egne hunde, så jeg er nødt til at sige at en røngtnet gårdhund er uanset resultat bedre end en urøntgnet, som jo i princippet kunne have E hofter

När jag läser det Jenni skrivit, så tänker jag på en annan ärftlig "sjukdom" som kallas knäledsupphakning.

Inom JR är den rätt så vanligt förekommande och symptomen på knäledsupphakning är just att hunden hoppar på tre ben.

När det gäller grav HD har jag ALDRIG haft någon hund som hoppat på tre ben utav dem som har diagnostiserats att ha HD-fel! Ändå har det var en av mina schäfrar som t o m hade diagnosticerats E, men då jag körde spår och såg till att hon var väl musklad hade hon inte besvär av sitt HD-fel - och hon hoppade aldrig på 3 ben!

tre af de hunde jeg har haft eller kendt som har haft HD:E eller HD:D har gået på tre ben, og udover det er de blevet meget hurtigt trætte, altså en gåtur på mere end en kilometer det var for meget

noget andet, der kan illustrere hvorfor jeg har brugt embla i avel trods hendes C-hofter: embla er født i 2005, siden da har jeg forsøgt at få 8 tæver i avl, men kun de to er det lykkedes med, dvs seks tæver har jeg haft og arbejdet med i næsten to år hver, for til sidst at måtte finde dem en ny familie, fordi de enten ikke var pæne nok eller af andre grunde ikke kunne få hvalpe,

azahara og gartnervejens ran er de to eneste tæver siden 2005 der har kunnet få hvalpe, og aza flyttede jo tilbage til sverige, og hvis jeg havde haft flere muligheder, havde embla nok kun fået et eller to kuld

Tack för utförligt svar. Men ytterligare en fråga. Det är ju skillnad på ett hd.c och ett annat hd.c. Det finns ju bra c och mindre bra c och då kanske din tik har ett "bra" c. Men i den statistiken som skrivs och när ni pratar om sjuka hundar räknar ni med c då också? För tyvärr är det ju inte så enkelt att sätta dem i fack. En fråga till. Hur ser hd statusen ut på hennes avkommor. Tyvärr får man inte logga in på dkk om man inte är medlem för det hade varit intressant att titta på danmarks röntgen resultat bland annat. Sen tycker jag det är jätte synd att valpköpare som får en hund med hd blir ledsna och känner att de inte kan leva det livet som de tänkt med sin hund. Nu förutsätter jag att ni pratar om dsg. Men den enda hund som fått hd d i min uppfödning rekommenderade jag tillsammans med veterinär att leva på precis som vanligt men pass upp för övervikt. Och att den gärna ska hållas i god muskelfunktion. Kan berätta att min sambos första dsg hade hd e och tränade och tävlade mycket agility utan besvär. Nu blev han påkörd vid 6 års ålder så historien förtäljer inte tyvärr hur han mått när han blev äldre. För några år sedan skrevs en motion ang att följa upp hur de hundar som diagnostiserats med hd mår idag. Motionen godkändes men ingenting har skett. DET hade varit oerhört intressant.... Ha en bra kväll. :)

Att det föds hundar med höftledsfel är nog ofrånkomligt...tror jag. Men att medvetet avla på föräldrar som inte är röntgade eller röntgade med C eller D känns inte rätt för mig.



Jag tycker också att vi skall hålla oss till gårdshundar, men tänker ändå berätta om Cärlas företrädare, min blandras schäfer/Border Collie-Labrador. Hennes mamma hade dåliga höfter, men genom en tjuvparning bidde det ändå valpar. Uppfödaren var ärlig och berättade om detta för mig, men jag valde ändå att köpa min valp (född 1994). Flera valpar i den kullen fick sedan mammans dåliga höfter. Om min egen tik hade det vet jag inte. Hon var lätt och smidig, välmusklad och graciös. Hon sprang miltals i varje vecka tillsammans med mina islandshästar. När jag tänkte röntga henne blev jag avrådd av veterinär. Hon menade att om jag skulle få veta att min tik hade dåliga höfter skulle jag inte våga låta henne springa så mycket, fort & långt som hon gjorde. Och skulle jag sluta med det skulle musklerna försvinna och då fanns det stor risk att ett ev HD fel skulle påverka henne negativt. Så länge musklerna var så vältränade mådde hon ju trots allt bra! Vid 10 års ålder anade jag en antydan till stelhet i bakdelen. På eget initiativ åt hon sedan glucosamin resten av sitt liv (dog vid 13 års ålder). Hon var smidig och fin in i det sista.



Vad vill jag säga med min berättelse? Jo, att ett röntgat dåligt resultat inte behöver innebära ett liv i smärta. Men varför chansa när faktum är att många individer får ont??? Varför medvetet avla på dem? Jag tror att det finns två olika typer av uppfödare: de som faktiskt gör det i okunskap och de som väljer att ignorera risken.



Mina tankar...

Ett tillägg...



Samma veterinär som avrådde mig från att röntga min gamla tik (se ovan) var också mycket bestämd då hon sa till mig att ALDRIG ta valpar på min hund. Om hon mot förmodan skulle bli tjuvparad var vi överrens om att jag skulle ta abortspruta på henne. Man skall ta tillvara på den älskade hundar man har, men inte avla fram fler av dem...oavsett om de är av byrackor eller renrasiga.

OM nu METODEN för att få fram HD-resultat vore VETENSKAPLIG, dvs kunde utföras på samma sätt & villkor ÖVERALLT så kunde den kanske övertygande användas för att sålla ut de individer som inte borde användas i avel. MEN nu finns det ett stort antal faktorer som påverkar resultatet och avläsningen negativt. De faktorer som påverkar det slutliga avläsningsresultatet är bl a:

Vilken veterinär du röntgar hos, vilken röntgenutrustning denne har, HUR hunden läggs på röntgenbordet, OM det finns sk vagga som hunden läggs i vid röntgentillfället, vilken utbildning personalen som röntgar har, vilket sederingsmedel som används vid röntgen m m.

Alla dessa påverkansfaktorer gör att det sannolikt finns ett stort antal individer som inte sätts i avel pga något utförts felaktigt vid denna röntgen. Det värsta är att det sannolikt finns ett antal hundar som avlivas på felaktiga grunder.



och förutom detta så finns det ett antal påverkanfaktorer på den nedärvbara delen avs höftledsdysplasi och det är foder, hantering och uppfödning.



Och till dig Lina: med största sannolikhet så avrådde nog veterinären från att avla pga att det var en blandras, vilket det finns alldeles för många och medvetna felaktiga blandningar av. Det du och många andra borde göra är att ta ert ansvar, inte gynna dessa blandrasuppfödare som tjänar stora belopp på blandrasaveln och inte köpa dessa blandrashundar!



Och när det gäller okunskap och/eller ignorans hos uppfödare så är det nog så att det finns en stor, ung och okunnig hejaklack som inte har vare sig erfarenhet eller kunskap utan bara sväljer allt som propageras rakt av - teori är inte hela sanningen, allt måste sättas in i sitt sammanhang i en holistisk avelsbild. Plockas det ut eller fokuseras på en enda liten detalj som får styra aveln är rasen eller arten kan det göra enormt stor skada som inte är reparabel - det går inte att få igen förlorade gener.

Hej Erika,



Jätteintressant läsning!



Scottis var min första hund (född 1994) och även om jag älskade henne högt kommer jag aldrig mer köpa eller stödja blandrasavel. Jag gjorde det i okunskap och med tunn plånbok. Idag har vi fyra renrasiga hundar (även 3 glada petit basset).

hvor er det spændende med lidt diskussioner, det giver en en masse gode ideer og lyst til at komme videre med sin avl og sine hunde, skønt



og svar til gabbi: embla har tre afkom med A, en med B og en med D, dvs 20 % dårlige hofter, så hendes personlige afkomsresultat er bedre end det samlede danske resultat for 2010, som er på 40 % hunde med C og D hofter !

fordelen ved at avle på en tik med C hofter er først og fremmest at jeg VED det, frem for at avle på en urøntgnet, som man jo gør i danmark, er at jeg VED jeg skal finde haner med A hofter til hende, derfor kan min tik resultat nemt blive bedre end de samlede danske

Ja absolut, det är ju bra att veta om tiken har C höfter. Men jag tycker det är intressant att se vad C hundarna ger på sina avkommor, givetvis hänger det på hanen också, men här i sverige så är det inte så jättemånga hundar med C som gått i avel och de som har, är för unga för att utvärdera, därför är det intressant som sagt.

Men man önskar verkligen att matematiken med A+A =A hade varit så enkel på höfterna. Men tyvärr är det inte det. Och jag tror inte man ska stirra sig allt för blind på statistik heller. Det är så många faktorer som spelar in.

Men helt klart intressant =)

hej erika

du skal nok ikke fortælle en veterinær at der er forskel på hvor du røntgner :-), jeg har fået røntnget mange forskellige steder, og jeg spørger altid om, de mener der er forskel på, hvor man røntgner, og om det har betydning om tiken er i løb, alle som en siger, at løbet ingenting betyder, ej heller personalet, udstyret eller noget, hvis billederne ikke er gode nok, eller hunden ligger forkert, bliver de afvist af dkk, og det vil en vererinær ikke risikere, dog er der muligvis forskel på sederingsmidlet, men der er nu krav om sedering, man må ikke længere røntgne uden sedering

Jenni: Det förtaler jag helt visst! Och har gjort det helt öppet, och även diskuterat saken med kanske den kunnigaste på området, nämligen Lars Audell - före detta avläsare och numer innehavare av egen djurklinik utanför Stockholm.

Speciellt när t o m veterinärer själva erkänner alla de felkällor som jag räknat upp en del av. Här i Sverige på domänen för vår svenska kennelklubb kan du söka efter och läsa en del om höftledsdysplasi och en del av de forskningsrapporter som just tar upp påverkansfaktorer som kan generera en

"felaktig" röntgenbild som ger ett felaktigt avläsningsresultat för en HD-röntgad hund.

Det finns åtskilliga exempel på hundar som fått ett första avläsningsresultat av HD D/E och AD 3, men som efter att ägaren överklagat resultatet hos SKK och hunden röntgats om - har fått avläsningsresultat Utan Anmärkning. OM metoden vore felsäker så skulle inte detta kunna ske, eller hur?

Det behöver klargöras definitionen av vad HD är, dvs höftledsdysplasi.

Det är INGEN SJUKDOM!

Det är en till viss del nedärvbar dysfunktion av höftleden, inget annat.

När det gäller en del raser, som t ex Dansk-Svensk Gårdshund så finns det anlag för grundare höftledsskålar. Dessa grundare höftledsskålar passar inte den metod som används för avläsning av HD, dvs Norbergs vinkel. Grundare höftledsskålar ger därför med största sannolikhet avläsningsresultat C eller ev mer, dvs med anmärkning.

Det betyder INTE att hunden LIDER.

Det betyder bara att avläsningsmetoden Norbergs Vinkel (en metod som f ö var framkastat som ett förslag av Norberg in person som en metod för avläsning av Schäfrars höftleder) INTE passar så bra som avläsningsmetod för t ex Dansk-Svensk Gårdshund, Drever och ett antal raser till...

Jösses vad Ni diskuterar!

Dock måste jag gå på Erikas 17.32 inlägg idag!

Äsch Ninni, det är bara jag som inte klarar av enögdhet... Försökte få tag i dig på mobilen idag för att be om förlåt för att jag använder och debatterar på din blogg. Ska sluta med det nu, lovar! ;)

Debattera på andras bloggar eller ej...intressant och lärorikt har det i alla fall varit att läsa! Kul att flera uppfödare kommenterat. Det är intressant att få olika infallsvinklar och synsett.



Avel är inte lätt och facit går att läsa först då valpkullen är flera år gammal. Gränsen mellan arv och miljö är inte heller alltid så lätt.



Viktigt är ärlighet mot valpköparna. Upplys dem självmant om att det finns HD C eller D i stamtavlan, men att ni inte tror att spelar någon roll. Då kan valpköparna själv ta ställning till vad de tror och om de fortfarande vill köpa.



Ha det gott alla!