Ikväll var vi tvugna att avliva Krafa, på mindre än en timme fick hon tarmvred och det fanns inget att göra. Det var återigen ett jobbigt beslut, men rätt. Bor man i Växjö har man inte direkt ngn chans mot tarmvred. Jag såg det inte som ett alternativ att plåga henne två timmar i transport ner till Helsingborg.

Vi fick tyvärr bara en avkomma efter fina Krafa, Rökkvi. Men, tyvärr, sånt är livet, väljer man att behålla en häst till sista dagen, så kommer den förr eller senare.