Vår älskade lilla Lava ligger på djursjukhuset, huggormsbett.

 

I onsdags när jag var på jobbet ringer mobilen, ser att det är Hannes, sitter med en kund och kan inte svara, då kommer ett sms "Lava ormbiten", avslutar med kunden och ringer Hannes... ber honom leta upp Betapred, men räknar ut att det tar lika lång tid för Hannes att hitta min undangömda Betapred, lösa upp det i vatten, hitta en spruta, få i det i Lava... som det tar att köra in  till djursjukhuset. Jag kör från jobbet och Hannes och tjejerna till djursjukhuset... Det är raka vägen och de hann föra mig, jag som redan var i stan.

När jag kommer in, står Hannes just i entrén, men en tillsynes nästan livlös liten valp, veterinären kom direkt (jag hade ringt och förvanat) och undersökte henne.

Vita slemhinnor, uppspärrade pupiller och kort ryckig andning. Personalen är jättesnabb med kanyl, blodprov och dropp.

 

Vi kom också ganska snabb överens om att tre små barn och en väldigt sjuk valp är ingen bra kombination, så medan personalen tog Lava, kom jag överens om plan för Lava och att vi skulle åka hem och invänta att de hörde av sig.

 

Hon har varit riktigt dålig till och från, men skall till slut få åka hem.

 

De har fått raka nästan all hennes päls och det är tydligen risk för död vävnad. Två veckors burvila och bara kissa i koppel.

 

Lilla fina Lava <3

Som vi har väntat på denna parning, typ i två år!

Så när Saga väl började löpa, fick vi vänta i 23 dagar på parning!

Höner gör nämligen helt rätt, han parar inte förrän äggen är mogna och tiken är perfekt rätt i tiden. Många hanar försöker ju tom para tikar som inte ens löper och när de väl löper, kan de para hur ofta och länge som det bara lyckas, upp mot två veckor.

Höner är alltså ingen nöjesparare utan ren nytt ;-)

 

Han har fram till dag 22 i princip bara nosat på Saga, kunnat rasta dem tillsammans, de har lekt.... Så dag 22 var det en helt ny hund!

 

Så nu väntar vi spänt på N-kullen!

Ambra "Saga" är parad 28/8 med Gartnervejens Höner af Embla "Billy".

Foto: http://gitochrut.se

Efter första jobbveckan, har jag inte varit i närheten av att orka blogga på kvällen. Man pustar lite och funderar på hur långt det är till jul.

 

Iallafall hade vi en spännande händelse i helgen, kom upp för trappan och såg att tre hundar intensivt slicka ngt som låg på mattan, mitt i smeten låg Katty.

Brevid Katty låg ngt svart och krälade, tänkte ju att det var en råtta! Men det var en kattunge! Vi hade ju anat att hon dräktig, men hon har inte blivit tjock. Kattungen har hon haft gömd minst en vecka, den hade börjat öppna ögonen. 

 

Hundarna är jättesnälla mot det lilla knytet, bara tar hand om henne... Just det hon har fått ett namn... Himla Zwart...

 

Däremot vet jag inte hur jag ska göra med Minna, Katty har hatat henne från första sekund och de slåss så fort de ser varann. De slutar inte slåss heller utan man får sära på dem. Inte rätt mot någon av katterna.

 

Flera hundar har ingen möjlighet att komma på kennelträffen, då datumet bla krockar med DM i agility.

 

Om vi skjuter på det en vecka, har fler möjlighet att delta och finns det några som det passade mkt bättre med det 23/9.

På förra telefonen funkade inte blogg.se appen och inte heller den nya, MMS-funktionen har de inte heller kvar, med andra ord, logga in på datorn för att blogga.

 

Igår  var jag hos läkaren... skulle till en reumatolog, men det var visst en vanlig läkare , på reumatologen.

Har ca 1 år haft problem med ont i leder, stel, leder som svullnar och särskilt efter ridning eller haft hund i koppel. Så har det blivit sämre. Eftersom jag har städigt höga levervärden och hud-psoriasis villde läkaren på VC kontrollera mina leder.

Senaste veckan har jag har svårt att gå på vänsterfoten, vaknat om nätterna för jag haft så ont.

Så träffade jag läkaren igår, bad mig berätta om mig själv, jobb, hobby osv.

Berättade lite om jobbet, att jag har två hästar jag rider regelbundet, ibland 3, med andra ord 8-10 km 4 ggr i veckan. Att jag har hund, att jag vanligen går eller cyklar 4 km/ dag, ibland mer eller mindre, men jag tränar ju lydnad eller spår med.

 

Så undersöker han, bla lederna och tycker jag är stel osv... så säger han att han föreslår att jag ska börja motionera, kanske 20 min promenad två ggr i veckan, jag bara what, börja promenera??? Hörde du inte vad jag sa just? Så ska jag ta alvedon, och återigen så har jag tagit Naproxen  och flera andra tabletter och det hjälper inte...

Nä tack, tror jag går tillbaka till VC trots allt... eller ja, haltar...

 

Desto roligare så är mina ungston fantiska, särskilt Disa går från klarhet till klarhet!!! Jag kan tölta hur långa sträckor jag vill och hon vinklar redan knäet 90 grader, wow!

 

Snabbräkning, Sagas små valpar kommer ju vara leverensklara lagom till julhelgen! Späääännande!

I början av veckan haglade det inlägg om hur folk kändes sig nere över att vara tillbaka på jobbet. Själv har jag under sommaren bytt team och chef. Kändes spännade! Fastän jag jobbat på samma kontor med flertalet av dem hela våren, kände jag egentligen bara Davva och Jonas. Men jag kan inget annat än säga att jag stortrivs i grabbgänget. Van att vara ensam tjej ;-)

På fredag bär det av till Tylösand för konferens, det kommer bli zuper! Eniro misslyckas aldrig med sina konferenser utan de är alltid enormt givande.

 

Som tur är kommer Rebecca och rider alla hästarna fredag och lördag.

 

Vi har en herre hemma! Gartnervejens Höner af Embla! Saga (Ambra) löper för fullt och! Så håll hårda tummar för att hon blir dräktig och det blir fina små valpisar! Bilden nedan är Höner "Billy"! Visst är han imponerande läcker!

Foto: Laila Söderberg

Förra veckan, när jag fortfarande hade semester, kändes det som sommar och man hoppades på de soliga varma sommardagarna. Så igår började jag jobba igen och den låga augustimorgonsolen bländade rutan på väg till jobbet.. och då vet man en sak, hösten är på väg!

Tur att jag älskar hösten!

 

Igår red jag Tindra och Disa, Disa är heeeelt otrolig! Hon började ridas in i juli, och nu kan jag tölta henne i klockren tölt hur långa sträckor, hon har redan börjat fina lyft! Filmade henne igår, ska se om det går att lägga in!

Hon har en underbar mentalitet dessutom, inte alls fått sin mors hårdhet, men pigg och positiv.

 

 

Hundutställningen i lördags var fantastisk! Tinna, jag och Madde åkte vid 7 på morgonen. Vi började dagen med att rätta till Hippis felinlagda uppgifter, det var angivet på nummerlappen att hon ej fick tävla om cert och det skulle vara att hon tävlade om sista certet för championat.

Jag har lagt massor med tid på att utställningsträna Hippie, hon går som hon vore programmerad. Hon vet precis hur hon ska trava och ställa upp sig.

 

Domaren tyckte hon var fantastisk och sista certet var en "enkel match". Han bad mig också visa henne ett ärevarv för att visa upp henne!

 

Det är något som man verkligen missar, att ringträna och träna hunden ställa upp sig. Många hundar som ställs, får plötsligt kravet på sig att gå fint och stå, så har de aldrig gjort det innan. Eller har de gjort det hemma. Jag har exempelvis ståtränat Hippie under skyddsträning och på Maxis parkering. Hunden måste vara van att springa och ställa upp sig i okända/stökiga miljöer. Jättemånga säger, jag har tränat så mkt hemma och då går min hund så fint. Men så kommer de till utställningsringen, matte lite nervös och hundratals hundar som stör. Då är det inte lätt att visa upp sig.

Ska erkänna attjag tränar inte alls mina dsg lika mkt, även om mina äldre tikar gick fint i ringen i Tollarp, så gick Lava inte alls lika fint, Hon behöver tränas mkt.

Men ska man vara hård, så är det ju vanligen de hundar som är bra ringtränade som plockar ck och cert.

 

 

Presenterar stolt, SE UCH IPO1 LP1 Hippie av Centaurus

Foto: Johanna Olsson

 

 

 

 

 

 

I måndags hämtade jag, Rosa & Emelie hem Ísa & Dísa från Henny. De har varit 1 månad på träning och jag är så imponerad av deras framsteg! Båda två visade alla fem gångarterna, kan ridas ut ensamma och i grupp, går i paddock. Båda var mer eller mindre helt gröna till en början. Dísa hade haft sadel och ryttare, men aldrig "utbildats".

 

Binkis höööglöper för fullt... Hon är pms-ig och mår alltid jättedåligt när hon löper och imorgon bär det av till Skåne och rasspecialen! Jag hoppas Binkis kan "skaka" loss och visa hur snygg hon är. För som hon är nu, är hon mest frusen, trött och vill ingenting.

 

Hippie däremot... hon vill göra allt, samtidigt! Desto mer jag tränar, desto mer är "på" blir hon.. . och en "på" malle är JOBBIGT!  Hon vill jobba, leka, cykla heeeela tiden!