2013-01-24 ? 10:02:10

De bästa..

Jag har ju haft gaaaaanska många hästar genom åren, jag har inte räknat efter, men över 100 är lågt räknat. Där över jag ju jobbat med in/tillridning/hållt kurser både på Island och i Sverige. Det har ju inneburit mängder med träningshästar, provridning av kurshästar osv. Dock är det ju ett lågt antal jämnfört med de som fortfarande är aktiva... men det var inte poängen i mitt inlägg utan, vad jag skulle komma till är att jag under dessa drygt 20 år, hela tiden jobbat mig med att skapa en drömhäst. Började skissa på drömmen redan på Venus tid... då skulle drömhästen bla vara fyrgångare och större än Venus, sedan har ju tävlingshästarna och avelsstona avlöpt varandra... Sedan för några  år sedan insåg jag att mina ston började bli gamla och skulle jag få nya rekryter var det dags att börja spara, så jag har ju sparat Töfradís och Úlfdís... (Dísa & Ísa)
Sedan har jag spunnit vidare på min drömhäst... Stor... fyrgångare, het, mkt rörelser, isabell, en explosiv bomb som man rider korta sträckor, en häst man hela tiden plocka fram lite mer ur.... just isabell är min favoritfärg!
Men så vill jag ju gärna ha en vanlig ridhäst med, man rider på långa tyglar, kan ta med sig vem som helst på en tur...men ingen tråkig häst, den ska ha stora, häftiga rörelser, synas. Sedan väldigt reglerbar i tempo.....
 
Igår kväll i mörkret, i månljuset... red jag först Safir... nu är han ju äntligen min och jag kan göra vad jag vill, ex "odla hans vilja" istället för att dämpa honom. S*tan i gatan vad vi red genom skogen,  han exploderade i en ökad tölt i hastighet med ökad galopp, med sina enorma frambensrörelser... min fantastiska 50!
 
Sedan kom jag hem, sadlade min stora (snart 150 cm hög) förvuxna baby... som pillar på allt i stallet... bits när man sadlar.. tar en mössan, gräver i fickorna... ja, vi pratar ju om Dísa.... nu 5 år och en riktigt pille-fia! Så red vi iväg, men skällande hundar och ojämn terräng. Disa bryr sig inte om sånt...hon går så fint, töltar så mjukt, dansar genom skogen, hon är inte känslig, men lyder mina hjälper direkt, mjuk i munnen, orädd, precis i det tempo jag ber om... hon har det där rejäla men mjuka steget... snön yr om oss och hon med sin trollkvinnliga magi äger hela skogen!
 
Min dröm är här.... mina två....
 
(foto Rosa Käll)
 
 
 
Kommentarer
Heléne

Härligt när man känner att man har det man vill ha i en häst(va rädd om dom). Och kul att ni hittat en barnponny - det är inte lätt. Jag har ju dock haft turen att pricka rätt häst på första försöket - gamla tanten är pigg och glad och gillar att busa i snön på sitt 29:e år.

2013-01-25 @ 08:20:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: