Sedan började med resan ta fart...  Runt påsk var jag väl officiellt singel... 

Spenderade påsken på österlen med mamma och mina fantastiska flickor.

Livey kändes okej, svårt de dagarna jag inte hade barnen hemma... Å andra sidan fick man ju plötsligt tid att börja rida. Så visst förde det in nya positiva saker i livet också... Det var lite nytt att kunna planera saker och bara behöva tänka på sig själv... Mitt liv var barnen... Hästarna.. Hundarna och min vän Rosa.. Oj vad mycket skoj vi hittade på...

Så gick det väl inte så jättelång tid... Sisådär en bit in i maj... Så föll jag pladask för verkade ha allt man kunde önska hos en man.... Och dessutom föll det sig vara ömsesidig ;-)

Merparten av vår omgivning verkade anse att man borde ha någon form av skiljsmässo-likvaka...

Men det var som att lägga ett tämligen enkelt pussel och helt plötsligt hade vi ett liv ihop.

Så nu några månader senare... Sitter jag i nyinköpta våningen på Söder medan huset på Häringeryd är ett bygg och renoveringskaos... Kristian är i Stockholm på konferens och jag myser med Devil i soffan...

Vi har köpt en hund ihop, minimonstret Dräparn... Sparat en valp efter Glimma... Omega... Tinna har fått en egen häst, Lina och Kristians dotter har fått Islandsvalacken Fifill i julklapp.

 

Undet året har jag tänkt mycket på framförallt en sak... Hur vet man om man gjort rätt... För man testar ju vanligen endast en av sina valmöjligheter.... Och sällan kan man backa och "gör om gör rätt" är bara bullshit. 

 

Min mamma som alltid står bakom vad jag än väljer för vägar i livet, gav mig häromdagen de latinska orden" dum vivamus vivamus", medan vi lever låt oss leva. 

Man kan inte vänta på livet, för livet väntar inte på dig... Det bara rusar vidare tills vi en dag står och undrar vart tiden tog vägen..  Varför vi lät vardagen bli slentrian... ofta innan jag somnar.. Säger jag till Kristian... våra dagar är alltid så fantastiska...  Jag kan räkna på en hand de antal kvällar jag somnat utan att känna att jag är otroligt lycklig. Det enda negativa är nog alla de skrattrynkor jag fått :-D

 

Jag bjudet på en kavalkad av bilder.... Och ni kommet återkommande se samma landskap, Stenshuvud nere i Kivik.... Vi har nämligen bestämt att vi ska uppleva Stenshuvud varje årstid!