19.16
Här bloggar man som en toka och inte ens en kommentar :-/

Min Tosse, goa fina hund, tänk vad hon hade  kunnat berätta för mig, om vi hade kunnat prata, min lilla mini-Dalton..
Hörde , http://se.youtube.com/watch?v=9ueOWeZbFPM på en av Gustavs partyskivor...
Slogs först av tanken, båda mina hundar (som jag har hemma alltså) är 4 år och det går fort innan de är gamla, fy sjutton...
Så när jag stod här och bloggade så började jag tänka på mina/familjens hundar genom tiderna... Så eftersom vi alltid har haft kennel så är det så få hundar som vi har haft från första till sista dag...
Gamla Loppan, Asai Ilona, kennels stamtik, blev 15 år och var redan gammal när jag var så stor att jag började minnas något...
Tippan, Götängens Ninni-Nippertippa, minns dagen hon avlivades, stod med henne alldeles rödgråten på gräsmattan och mamma fotade oss... klädd i mjukisbyxor och rosa täckjacka....
Nu tänker jag för fullt.... räknar inte med pappas gamla jakthundar...
Så var det ju Ulme (X´tas Ulme), henne köpte mamma och pappa när hon var 1 år uppe i Rättvik, en jättelång resa med husvagnen och regnet öste ner precis hela tiden, det var torrsommar hemma i Småland och när vi kom hem hade det inte regnat en droppe till pappas förtvivlan... Ulme gick bort ett par år efter Gustavs olycka...hon betydde allt för honom, vi till och med med läkarnas ordination hade henne inne på IVA på MAS för att se om det kunde ge Gustav lite livsgnista, underbar hund...
Det är inte många hundar alltså som jag har varit med och behövt ta bort, eftersom när de gått klart i avel omplacerats till underbara "pensionärshem".

Dalton och Lonis glömmer jag såklart inte. Petroff Dalton som vi tog över som vuxen, han kom från Umeå till oss, en stor busig, vild, härlig, tokig best! Han ägde hela Marklanda (med omnejd), älskade bollar, pinnar, bar på allt ah  kunder och hämtade stora, grova grenar och la i trädgården. Han var ju en stadshund från början och kunde ju vara ganska jobbig, skällde på kor, hästar, jagade traktorer.. Men så älskad... Tosses morfar...

Lonis, Götängens Ilona... dog ju för ett år sedan nu, Tinna gråter ofta och frågar om Lonis, varje veckan, ibland flera gånger i veckan, senaste är att hon vill döpa om Tosse till Lonis...

16.12
Lina, tack för dina ord!!!

Ni andra gnälltanter ;-) (vad gjorde vi innan smileys uppfanns)
Jag vaknade typ 8.20, trött, hoppade i sidenpyjamas, åt frukost, Lilja åt massor av gröt... tog med mig kaffet till datorn, började meila/blogga/msna/surfa, medans Lilja lekte... Så runt 10 började Tosse röja och Lilja blev som en blixt zupertrött... så slapp som jag är, gjorde jag ngt jag inte gjort innan, hoppade i överdragsbyxorna, mina fina militärstrumpor och träningsjackan (eftersom jag inte gjort BH-provet ännu, utan det blir till våren, så hoppade jag den, om Ni gnälltanter nu tvunget ska veta allt)... la Lilja i vagnen, tränade hunden, gick in, duschade, fortsatte maila/msna/surfa-inte blogga)... klädde på mig, städade det värsta i köket, Lilja vaknade, åt lunch,klädde på Lilja, svarade i mobilen, pratade, åkte och hämtade Tinna, åkte till posten, postade ett paket, betalade, åkte till Babyproffsen, skvallrade lite med Rosa & Uffe, livrädd för att säga något som kunde göra Rosa upprörd ;-).. pratade bara med Rosa om julbordet på lucia, köpte plastfilm till blöjhinken, la till en body till Lilja, betalade, satte barnen i bilen, åkte till Marklanda, rastade hundar (svor över deras fostran), lämnade ett brev till mamma, tog med mig ett annat, åkte hem, kollade mailen, svarade på några, kollade dickolsen.blogg.se, bakade våfflor, städade efter våfflorna, la Lilja i vagnen, genomförde en mindre energitömning av Tosse (tränade lite kontaktövningar), gick ner i källaren, hämtade upp en hundkorg, fyllde den med vatten (la den i blöt), svarade i mobilen och nu bloggar jag...

Conny, fisken är så torr så den behöver inte tillagas!


Åh, vad bra det gick igår, goa Tosse. Kontakten är mycket bättre i lydnaden. Vi körde henne i sele igår istället för halsband (inte hetssele, men liknande), jag är nöjd, mycket bättre.

Lilja har lärt sig rita!!!!! Visst är hon duktig!